– Är det vi själva som styr vår riktning i livet, eller är vi offer för yttre omständigheter som vi inte kan påverka?
Forskning visar att individer med inställningen att vi själva styr vår riktning, presterar bättre, mår bättre och upplever mindre stress än de som har motsatt inställning [1, 2, 3, 4 & 5]. Vilken inställning vi har är givetvis något vi själva kan påverka och utveckla. Eftersom forskning visar på att detta har ett betydande inflytande på både prestation och välbefinnande på arbetsplatser, är det lite märkligt att den term som definierar just i vilken utsträckning en individ anser att den kan påverka händelser som i sin tur påverkar individen själv sällan används. Termen är kontrolluppfattning och benämns ibland som kontroll-lokus eller kontroll-fokus. Dess två ytterligheterna är inre och yttre kontrolluppfattning [6].
Inre kontrolluppfattning innebär att vi anser oss själva kunna påverka händelser i vår omgivning, medan yttre kontrolluppfattning är uppfattningen att yttre omständigheter styr [1 & 7]. Individer med yttre kontrolluppfattning ser sig själva som relativt passiva individer och tror att händelser i omgivningen sker på grund av krafter utan för deras kontroll [8]. Emellertid, individer med inre kontrolluppfattning ser sig själva som aktiva deltagare i sin omgivning och utgår därför ifrån att de själva kan påverka genom ansträngning, färdighet, och skicklighet [8]. En undersökning bland nystartade företag visade att de som gick i konkurs under de första tre åren, var majoriteten ägda och drivna av individer med yttre kontrolluppfattning [8].
Inre kontrolluppfattning är också en viktig faktor för att bygga självförtroende [9]. Genom att vi ser vårt eget agerade som orsaken till vår prestation, bekräftar vi vår egen prestationsförmåga. Har vi istället yttre kontrolluppfattning, tenderar vi att se tur eller yttre omständigheter som orsak till att vi lyckats. Det faller sig naturligt att det senare inte bygger självförtroende, eftersom vi i det fallet inte ser oss själva vara orsaken och den bidragande faktorn till gynnsamma utfall.
Om du är mer intresserad av kontrolluppfattning som begrepp och vilka fördelar inre kontrolluppfattning har, får du gärna läsa vårt whitepaper om kontrolluppfattning.
Referenser:
- Spector, Paul E. (1982). Behavior in organizations as a function of employee’s locus of control. Psycholagical Bulletin. Vol. 91, Nr. 3, s. 482-497.
- Anderson, Carl R. (1977). Locus of control, coping behaviors, and performance in a stress setting: a longitudinal study. Journal of Applied psychology, 62(4), 446.
- Anderson, Carl R., Hellriegel, Don & Slocum, John W. (1977). Managerial response to environmentally induced stress. Academy of Management Journal, 20(2), 260-272.
- DeNeve, Kristina M., & Cooper, Harris (1998). The happy personality: a meta-analysis of 137 personality traits and subjective well-being. Psychological bulletin, 124(2), 197.
- Krause, Neal & Stryker, Sheldon (1984). Stress and well-being: The buffering role of locus of control beliefs. Social Science & Medicine, 18(9), 783-790.
- Rotter, Julian B. (1966) Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological Monographs: General and applied. Vol. 80, Nr 1, s. 1-28.
- Spector, Paul E. (1988) Development of the Work Locus of Control Scale. Journal of occupational pshycology. Vol. 61, Nr. 4, s. 335-340.
- Boone, Christophe, Brabander, Bert och van Witteloostuijn, Arjen (1996) CEO locus of control and small firm performance: An integrative framework and empirical. Journal of Management Studies. Vol. 33, Nr. 5, s. 667-699.
- Gist, Marilyn E. (1987). Self-efficacy: Implications for organizational behavior and human Resource management. Academy of management review, 12(3), 472-485.
